Allt och inget. Begravt?

Sett idag:
en räv.

Sett iförrgår:
flertal pingviner.

Hört idag:
Judith härmar Hildur.

Hört igår:
Jag har fina händer.

Har 3 veckor kvar utav jobbet. Känns tungt. Grymt tungt.
Idag var nog den värsta dagen utav dem alla.
Även om den var bland de kortaste.
men sov enbart 6 timmar inatt vilket bidrog till en trött dag.
Sliten som jag var kunde jag inte ens hålla tårarna inne.
Stackars den som fick stå ut med det. Förlåt.
Nu är jag i min lägenhet.
Sitter i mitt förråd. Där min stationära dator står. Eftersom jag har sålt min bärbara dator. Efter x antal strul.
Men jag ska köpa en ny. Väldigt snart.
Det är dags för mig att skaffa en hobby.
Utanför min lägenhet.
Det är svårt när man är ensam. Svårt att komma iväg.
Det känns att det mesta är svårt nu för tiden.
Jag vet inte. Har jag skaffat en ny standard. Och nu har svårt att komma ifrån den, byta tillbaka?
Jag har updatat min mobil och min kamera.
Dock blir det inga visningsbilder förrän den nya datorn kommer. Eller när jag kommer iväg för att kolla på den.

Varför så gömd?
Vad gömmer du dig för?
Varför så instängd?
Vad är det du vill komma undan?

Halv 9.
Väntar väntar.
Snart kl 10.

Inloggad på msn för första gången på 2 månader.
Har inte tidigare haft lust.ork.tid.vilja.
Och tusan nog sitter jag här och skriver det, jag har överlevt väldigt bra.
Så svara mig, varför finns det folk som inte klarar sig utan det?

Mina fingrar minns tangenterna iaf.
Kan fortfarande skriva utan att titta ner. Är det skandal eller...talang?
Knappast talang iallafall, men man vet aldrig?
Kommer alla skriva lika bra/snabbt om alla har samma datavana?
Eller finns det folk som aldrig kommer kunna få in rutiner även om dessa görs varje dag?

U2 på fredag.
Stort.
Åh så stort.
Hur som helst.
Gränsen har gått när man sitter och väntar på facebook att uppdateringar ska ske.
Är jag verkligen en sådan hemsk människa?
Eller har varit?
Kommer jag bli?
Vem kan avgöra?
Är det mina känslor?
Är det mina tankar?
Är det människorna runt omkring mig?

Drick upp och var glad människa.
Denna känsla. Denna smärta går att få bort.
Man vet aldrig vad som ligger begravd bakom varje ansikte.
Dags att vässa pennan. Nu är det dags för seriösa saker.
Men vad kan accepteras som seriösa saker?
Men avgör det?

Så höra tankar om allt och inget.
Det värsta är att jag vet att ingen kan ge svar på detta.
Snälla gud. Eller Döds Gud, finns det en death note?
Snälla låt den ramla ner i min lägenhet.
Tankar | | En kommentar |
Upp